Dagen innan dagen D
Just nu sitter jag hemma hos Amelie i Stockholm.. Vi har haft en riktigt härlig helg. Kom hit i lördags så vi började med att käka lite gott och sen blev det utgång på Viktoria i Kungsträdgården. Eftersom jag är van att ha klockan på 5 varje dag så kan jag lova att jag var STENDÖD när vi kom hem mellan 4-5 nångång, men det var det värt! :) Var en trevlig och lite halvt urspårad kväll som vi avslutade med att bli utslängda ur en taxi mitt på vägen. Varför vi blev det kan jag inte svara på riktigt eftersom jag precis hade somnat när han la på en tvärnit, men jag tror det var nåt om priset för resan..?
Igår knallade vi runt massa i gamla stan. Hur fint och mysigt som helst! Vi tog massa bilder som jag ska lägga upp sen så ni får se. Vi hann se massa saker! Var bl.a. in i slottet och skattkammaren. Shit vilka grejer dom har där alltså! Sen var vi till Mårten trotzigs gränd, en supersmal gränd som bara blir mindre och mindre typ. Ashäftigt. Och husen i gamla stan är så himla fina! Mer saker vi såg var platsen där stockholms blodbad inträffade, kyrkan där Victora och Daniel gifte sig, en parad med massa militärer eller vad det nu var osv. Mycket trevlig dag helt enkelt.
Idag ska vi ta en shoppingrunda på stan å sen blir det väl hem å packa för fullt antar jag :) Känns helt galet att vi imorgon befinner oss i GREKLAND! Det är så sjukt svårt att ta in på nåt vis. Och att vi sen ska va där så länge, nej de går verkligen inte att förstå!
Baah!
I'm leaving home!
Nu börjar packningshelvetet igen! Har sjukt lite tid kvar hemma. De är exakt 2 veckor kvar tills vi åker men jag ska på hockeycup nu till helgen och helgen efter det åker jag till Stockholm, därför har jag sakterligen börjat packa redan nu eftersom jag känner mig själv och vet vilket helvete det är... Behöver inte säga mer än att jag har ställt fram 12 par skor som jag verkligen känner att jag vill ha med... Åhhjj.. Typiskt Sara.
Idag ringde dom om lägenheten i Leksand oxå och det lät som jag skulle få den! Mycket trevligt enligt mig!! :) Så nu kan ni ju gissa vad som känns roligast, kolla efter nya möbler å inredning osv eller välja skor? Exakt, sa ju att det var bäst att börja packa i tid! ;)
Kan bara nämna lite här på slutet att jag har fått tillbaka lusten för att åka dit iaf. Det har varit sjukt mycket på nu på sistonde och jag har jobbat som en idiot vilket har lett till att jag och Amelie inte har kunnat prata igenom allt och det har gjort mig ännu mer stressad. Nu har vi fått göra det i alla fall och det känns mycket bättre nu, även om man hinner få många toppar och dalar på två veckor. Har ju sagt att allt svänger jävligt fort när det gäller mig! Hehe :)
?
Det antar jag att jag har mig själv att skylla för eftersom jag jobbar 6-7 dagar i veckan å min hjärna är totalslut. Jag orkar ingenting å jag har inte tid att kolla upp grejer heller. Så jävla tråkigt.
Jag vill vara aspepp men de känns som de är så jälva mkt på hela tiden att jag aldrig har tid att sitta å fundera och faktiskt förstå att jag ska ju fan till Rhodos.. Det är jobbigt att vara så slut(utbränd?) att man inte ens ser fram emot det som kan bli mitt livs resa.. Jag skiter i vilka som jag ska bo med å jag bara tkr allt är drygt. De är inte likt mig för 5 öre å jag önskar att det kan gå över bara, men jag vet att de inte kommer kännas bättre förän jag är där nere..
Att Amelie börjar jobba 2 veckor innan mig känns ju oxå sådär.. vad ska jag göra ensam i 2 veckor? :S Får fetångest över att jag borde va hemma å jobba dom veckorna å åka ner senare.. Fan va drygt allting är bara..
En snabb uppdate
Idag har jag åkt skoter en vända å sen ääääääntligen åkt lite med folkracebilen! Tog bara typ 5 år från att vi köpte den tills vi fixa igång den men nu jävlar går den! ;) Va på Jäven lite å sladda runt. Gick helt ok för att vara nybörjare! Körde bara fast i en snödriva en gång! ;) (Och några gånger till men då kom jag loss själv)
Nu blir de mat å sen jobb, tjiao!
Bitter
Här vill jag leva här vill jag dö
Dit ska jag flytta och jag ska ta med mig en massa bra böcker, mat, musik och en hund.
Absolut ingenting eller ingen annan. Hejdå
Ingen rubrik idag
Tänk vad mycket olika anledningar man kan hitta på för att slippa packa.. Dagens anledningar är:
*Det är osocialt att gå upp på mitt rum när de är massa folk här
*Jag har saker i tvättmaskinen så jag kan ändå inte packa allt
Ökenritt & Rawhide
Vi lyckades ta oss upp för att se soluppgången över Grand Canyon! Det mesta av den iaf. :) Vackert!
På hemvägen tog vi en annan väg och åkte över Painted Desert och Navajo indianernas reservat. Naturen är så himla häftig ibland att man inte kan beskriva det på nå bra sätt, och då är jag väl inte världens största naturälskare heller... Men som Gary sa: "Det finns ingen som inte ler här vid Grand Canyon. Om man inte tycker att detta är fantastiskt och tar alldeles för många bilder så måste det ju vara något fel." Det var en ganska bra förklaring tycker jag :)
På vägen hem stannade vi vid ett ställe som jag inte minns namnet på för en timmes ridtur mitt ute i öknen. Behöver jag säga att det oxå var ascoolt?? Så himla overkligt att rida runt där bland alla kaktusar som en del av dom är flera hundra år gamla. De kan bli upp till 500 år tror jag guiden sa. Tänk att människor kanske red förbi på samma ställe för 200 år sedan och allt såg precis lika ut. Det tar andan ur en på nå vis. Och när man rider där längst stigen och sneglar upp på berget så är det inte utan att man nästan förväntar sig att det ska dyka upp en cowboy med geväret i högsta hugg eller kanske kika fram en indian bakom en sten. Jag kanske har sett för många filmer? Dock är det ju faktiskt sant... Människor har faktiskt levt där och det finns fortfarande indianer i området, och sen kommer jag, mitt i allt som man bara har sett på film. Hehe :)
På kvällen for vi till ett ställe som heter Rawhide. Det var som en hel stad uppbyggd i västernstuk. Riktigt snyggt gjort var det! Först åt vi på deras steakhouse och jag ska citera vad jag skrev till Johan Lundin i ett sms när vi var där: "Just nu sitter jag på ett steakhouse i en uppbyggd västernstad i Arizona. Har nyss beställt en fet köttbit och ett liveband spelar Johnny Cash........" Glömde dock att nämna att vi precis hade ätit skallerorm som förätt.
Efter maten gick vi å såg en "skjutshow". Dom spelade teater och sköt på varann typ.... Lite svårt att förklara men de var kul iaf. :)
När showen var slut gick vi till en fotostudio dom hade där. Där fick man klä ut sig i kläder de hade på den tiden och bli fotograferade. Hur kul som helst! Skulle vilja gå dit igen och göra det, fast verkligen ta sig tid att få bra bilder. Nu tog han bara några så man vart väl lite som man vart om man säger så... :P
Jag har säkert glömt något viktigt men skit samma. Det mesta har ni här iaf. Imorgon hoppas jag att jag kan få lite tid i solen vid poolen innan vi ska åka hem. Har ställt klockan iaf så de är bara att hoppas på värme och fint väder, men de borde de bli tkr jag eftersom de typ alltid är det här. :) Inga moln tack! Vore ju najs om man fick behålla lite färg på skinnet tills jag kommer hem till kalla vintersverige igen..!
Tänk att jag åkte när det var sommar och kommer hem när det är jul! Konstig känsla även om vädret har förändrats här med fast inte lika fort. Dom har haft den varmaste hösten på länge tror jag. :) Nej nu är det läggdags! Pusshoj!
En dålig bild men ja ni ser ju lite iaf.
I mitten är det skelettet av ormen vi åt. Lite udda dekoration kan man tycka. Dålig bild dock eftersom
min idiotkamera fokuserade på det bakom ist å jag glömde kolla hur bilden blev...
Grand Canyon!
Idag har jag sett Grand Canyon! Jag var tvungen att skriva ner de så jag förstår att det är sant.. Det var så overkligt att man inte riktigt fatta att man var där... Alltså Grand Canyon är så sjukt stor och så otroligt djup att det är svårt att ta in lixom. Man står där och kollar och kollar och ser inget slut.
Det finns inte så mycket att säga mer än att det var ascoolt att se. Det finns lixom inga bra ord för att beskriva det. Eller jo, stort! Stort på alla sätt! Och vackert! Resten får bilderna säga. Dock går det ju aldrig att fånga samma skönhet på bild tyvärr.
Imorgon ska vi försöka ta oss upp i tid för att se soluppgången där, om vi (jag) klarar det eller inte återstår att se.
Jag leker lite på kanten till Grand Canyon i solnedgången
Arizona & Tortilla Flats
Idag ringde väckarklockan vid 03.50, lovely! Nog för att vi skulle ut på nå skoj men det tar emot bra nog när man kollar på klockan och inser att man bara har sovit i typ 3 timmar. Det stämmer lixom inte. Trots denna vansinnigt tidiga tidpunkt på dygnet gick det relativt lätt att komma upp mot vad det brukar. Hade väl inte hunnit somna riktigt kanske. Eller så sov jag fortfarande, vem vet?
Måste säga att allt gick ovanligt fort och bra på flygplatsen. Allt flöt på och vi behövde typ inte vänta nånting alls, inte ens på väskorna i Phoenix där vi landade. De är ju najs att man har flyt ibland!
Efter att vi hade kommit hem till Garys mamma Shirley och ätit lite bestämde vi att vi skulle åka till Tortilla Flats. Det var hur fint som helst på vägen dit! Bergen är så otroligt vackra och naturen så himla häftig med alla kaktusar osv mitt ute i öknen! Stora som bara den är dom oxå, en del är säkert runt 3 meter! Jag visste nog inte att det fanns så stora på riktigt. Visst man har ju sett på film men man kan ju inte lita på allt man ser där.
Hur som helst, jag kunde inte sluta förvånas över det vackra landskapet medan vi åkte på den lilla, smala, slingrande vägen uppför berget. Jag satt och gapade hela tiden. Synd att det är så svårt att fånga på bild! Speciellt om man har en sån skitkamera som jag har! :( Lite läskigt att åka där dock när de var så tvära kurvor och inga staket längst vägen. Plus att de var kors lite här och där där folk har dött... Tkr de är skithemskt när jag ser såna, vilket man gör ganska ofta här i USA kanns det som...
På vägen dit stannade vi på flera ställen, bland annat vid ett ställe där självaste kungen Elvis Presley har varit och spelat in en film -Charru (tror jag den heter). Känns mäktigt som fan att ha vandrat på samma mark som honom! Coolt tkr jag! Och dessutom var de massa andra kändisar som har varit där å spelat in filmer eftersom det var uppbyggt nästan som en vilda västern stad.
Sjävla Tortilla Flats var oxå en syn i sig. Massa coola gamla västernsaker där. En av souvernirbutikerna var tapetserad av 1-dollarssedlar, så då signerade jag oxå en och satte upp på väggen. Lite kul :) Sen på vägen hem vet ni ju redan vad som hände. När vi åkte ifrån olyckan så var det världens finaste solnedgång där över bergen men den kunde jag inte njuta av knappt för jag vafr fortfarande skärrad efter olyckan, även om jag försökte.
Imorgon ska vi till Grand Canyon. Ska bli så kul att få se de alltså! Det blir en tidig kväll ikväll så jag kan njuta av det, ska lägga mig alldeles strax, ska bara måla naglarna först. Undra om jag ska börja med tånaglarna eller fingernaglarna? Vilka problem man har...
Förresten, känndes ju helt okej att lämna Minneapolis i morse i kyla och lätt snöfall för att komma till ca 20-25 grader och sol ;) Det är sånt som gör livet lite lättare lixom.
Jag och min polare Elvis
Motorcykelolycka! -Först på plats
Herregud vart ska jag börja!? Från början eller slutet?? Det får bli från slutet eftersom jag är lite upprörd och behöver skriva av mig.
När vi var påväg hem till Garys mamma så kom vi först till en motorcykelolycka! Faktum är att jag typ såg den, inte själva vurpan men jag såg hojen komma, men vi åkte på världens kurvigaste väg så de försvann när vi rundade ett krön för 2 sek och när vi kom runt hörnet så hade jag en omedveten tanke i bakhuvudet - vi borde ha mött dom nu! Sekunden efter ser jag dom liggandes på vägen och ropar: Dom har vurpat!! Jag vet inte om Gary förstod vad jag ropade om först men han stanande iaf och han måste ju ha sett dom alldeles precis efter mig. Jag och Gary kuta ur bilen medan Carol & Shirley satt kvar. Vi såg att bilen framför oss oxå hade stannat och dom stod å stoppa trafiken eftersom dom dels låg mitt på vägen och dels var det precis i en tvär kurva så dom hade lätt blivit påkörda om folk inte visste om att dom var där.
Jag kan säga att lättnaden var total när man såg att båda rörde på sig och kravlade sig av vägen! Vad gör skrapsår och brutna ben om man klarar sig med livet i behåll lixom?! Hur som helst, när vi kom fram till dom å fråga hur de var så såg vi ju att de var ganska okej båda två efter omständigheterna. Båda var rejält chockade och fattade nog inte hur ont dom hade eller vad som hade hänt men det var inga brutna ben å sånt, bara riktigt rejäla och otäcka skrapsår. Det var ett ungt par och killen blödde rejält från handen, det bokstavligt talat rann blod.. Och hans arm var riktigt illa skrpad, sådär så de är helt vitt vet ni? Trodde de va benet först men det var det inte som tur var. Dock kan man ju inte hindra sig själv från att säga "åhh fy faaaaan"! Tjejen hade skrapat knät rejält och även armbåden men inte så illa som killen. Tur att båda hade hjälm iaf och att de kom undan med blotta förskräckelsen. Det hade kunnat gå så mkt värre! Eftersom vi var å åkte på en brant klippavsats och en smal väg hade dom farit utför stupet med alla klippor nedanför om de hade åkt lite fortare! Usch!
Jag känner verkligen att det har varit nog med olyckor nu. Jag är ganska känslig för sånt har jag märkt. Jag lägger illa vid mig och jag tänker och oroar mig mycket. Jag menar, för mindre än en vecka sen var det en dödsolycka typ 5 min från där vi bor, på vägen som går utanför vårt hur som vi åker på varje dag, sen körde Frida & Simon av vägen och hamna på akuten, dagen innan vi åkte hit tror jag de var så var det en olycka med 3 bilar inblandade nära där vi bor och nu detta! Även om man inte känner alla så är det ganska otäckt att det händer så nära och på vägar som jag vet Gary & Carol (och många gånger jag själv) åker varje dag. Det kunde lika gärna ha varit dom lixom! Och ja, nämde jag killen som stod vid vägen och sköt på folk med hagelgävär i samhället där både G & C jobbar för typ en månad sen!? Gaaah!
Nu blev de ett så långt inlägg så jag gör ett nytt inlägg och skriver om vad vi har gjort idag.
Packelipack!
Satt nyss å kolla tider för tåg hem från Arlanda. Usch jag känner för varje dag hur hemresan rusar mot mig! 2-3 veckor tänker ni, de är väl lång tid!? Men nej, det är det inte! Inte för mig som har varit här så länge. Och jag vet hur fort tiden går. Plus att jag har saker inplanerade nästan hela tiden tills hemresan, och som alla vet: tiden går fort när man har roligt!
För att nämna lite exempel: Vi åker till Arizona imorgon och blir där tills på söndag. Någon gång under veckan när vi har kommit tillbaka ska jag på bio å se den nya Harry Potter filmen, onsdag samma vecka ska vi göra en grej som ännu är lite hemlig då jag inte vet vilka som läser min blogg, på torsdag (eller därikring, är inte 100 % säker) är det Thanksgiving å massa folk kommer hit så de blir säkert fullt upp ända till helgen och vips så hade jag bara 4 dagar kvar! Plus att jag vill hinna träffa Linda och Martha några gånger mellan allt detta oxå! Nu kanske ni förstår bättre varför jag känner att jag inte har så mkt tid kvar när ni ser det ur ett annat perspektiv?
Du ska veta att jag inte glömt
Hur lång tid som än går så finns det ändå
Bilder som aldrig suddas ut
Vad som än händer så
Finns känslor som aldrig tar slut
Julen kommer alltid att vara din och min
Tankar från ett flygpan (påväg hem från Miami)
Jag undrar varför skylten med säkerhetsbältet tänds ibland när man flyger och även vid start och landning. Jag menar, vad hjälper bältet om man störtar? Om den tänds för att man ska sitta still och inte ramla och slå sig om det är lite guppigt borde ju en skylt tändas där det står SITT STILL! Eller? Bara en liten tanke.. Jaha, nu har tanten bakom mig tagit av sig skorna och det luktar fotsvett som fan. Usch! Nu vill jag ju verkligen inte sitta still!!
Miami var bra. Inte som jag hade tänkt mig men bra ändå. Vi hade mulet och regn hältfen av tiden, men då kunde man ju passa på att göra andra saker än att sola, som t.ex. åka runt och kolla in stan, shoppa och åka ut till Key West. Vi var inte ända ut men man såg ju massa ändå. Och när vi va på en liten shoppingtur hittade jag en supersnygg klänning att ha på t.ex. nyår. Skitskönt att ha det fixat och inte behöva tänka på det när man kommer hem till Sverige mitt i all julstress. Tillbaka till Miami, det var ju inte som jag hade tänkt mig, men det var för att man är ju van att bo på hotell och ha hundratals turister omkring sig hela tiden. Nu bodde vi i en lägenhet där det var lugnt och fint och skönt att hänga, plus att de hade en pool där oxå så det var ju inget man direkt saknade, bara annorlunda mot andra gånger man har vart utomlands.
När vi va i Wisconsin och jag vaknade av att Jonas ramlade ur sin säng på natten (vi delade rum) skrattade jag naturligtvis så mycket att jag nästan inte kunde somna om, och morgonen efter sa jag: "Sjukt att det där hände dig, annars är det så himla typiskt mig att göra något sånt!" I Miami kom förklaringen till vad jag menade... Första dagen med sol (andra dagen vi var där tror jag) så traskade jag lyckligt ut ur lägenheten för att bege mig ner mot poolen, med en skål glass i ena handen och lite andra saker i den andra, lyckligt omedveten om vad som väntade. Halvvägs ner för trappen händer det. Woooop! Skålen med glass flyger all världens väg och påsen med mobil, MP3 mm flyger åt ett annat håll. Själv faller jag handlöst nerför trappen och glider på rumpan/ryggen en bra bit. Har egentligen inget minne av själva vurpan. Alltså jag vet inte om jag hann få tag i räcket med högerhanden eller inte, men troligen eftersom högersidan klarade sig ganska bra men vänstersidan är helt förstörd. Slog ner armbågen så jävla hårt att jag fortfarande har ett blå/svart/lila blåmärke på typ 10x10 cm runt hela armbågen och vänstra delen av svanskotan är oxå helt förstörd. Hade superont i början när jag gick men de är lite bättre nu även om jag inte kan gå fort eller så. Man får väl säga att det var tur i oturen. Jag kunde lika gärna ha dragit i huvudet å hamnat på sjukhus för kanterna på stentrappen var inte speciellt mjuka kan jag lova! Anledningen till att jag hade halkat fick jag veta sen... En kille hade precis spolat trappen för att göra rent... Men de fick han sitt straff för eftersom min glass låg över hela trappen.. Haha..
Nu över till något annat.. Hemresan känns nära nu... Man har ju börjat fundera mer seriöst på vad man ska göra när man kommer hem och jag kan ju lika gärna skriva det här så slipper alla fråga. Jag ska söka jobb, vad som helst, men helst vill jag till Norge för att tjäna ordentliget med pengar. Men om jag ska dit vill jag ha någon med mig å de vet jag inte om jag får. Folk verkar ha så svårt att bestämma sig. Hur som helst vill jag ha nåt jobb över vintern bara (allra helst ville jag ju till Sälen från början med de sket sig ju) och jag ska spara varenda korvöre jag kan och sen i vår göra något som jag har tänkt på och velat göra på ett eller annat sätt i hela mitt liv. Vad det är tänker jag inte säga nu men de som känner mig vet nog vad jag menar. Jag skulle nog inte vilja få ett "riktigt" jobb nu. Jag känner bara att det är så jävla läskigt att "sitta fast". Jag är livrädd att bli någon som säger; "Jadu, här har jag jobbat i 24 år..." Det skrämmer mig till döds och jag tycker så jävla synd om de människorna som säger så. Grejen är att de kanske trivs jättebra och vill jobba där föralltid, men själva tanken skrämmer mig oerhört.
Nu måste jag sluta skriva för vi ska snart landa i Minneapolis och det är lite luftgropar eller vad de nu heter och jag är superkissnödig bara för att jag inte får gå på toa så nu måste jag koncentrera mig på att knipa. So long suckers!
mjaa...
Den sista färden skulle man kunna säga!
Miami!
New York!
Flygresan:
Det var ju som sagt världens storm under hela tisdagen och hela natten, och på 22 nyheterna släpptes bomben- massa flyg var inställda. Vi kollade upp min flight och självklart var det en av de inställda. Jag måste säga att jag är förvånad över att jag inte fick panik eller börja grina eller nåt, men jag tänkte att det va bäst att vänta tills vi hade ringt flygplatsen innan jag gjorde de ifall de skulle lösa sig ändå. Och grejen var ju att jag hade gett mig fan på att jag skulle till New York till vilket pris som helst, och om jag va tvungen att köpa en ny biljett så fick det bli så.
Linda ringde iaf till flygplatsen och vi fick då veta att dom hade bokat om mig till ett annat flyg 5 min senare-men som va ett direktflyg och alltså mkt smidigare för min del. Lovely! Så klockan 3 på natten svängde vi ut från hennes gård i det fortfarande lika stormande vädret. Halvvägs till flygplatsen ringer min mobil, det är från flygplatsen och de ville bara meddela att planet går klockan 10 istället för klockan 7. TACK för att ni sa de nu lixom! Fast dom ringde väl så fort dom kunde men vi hade ju kunnat åka hemifrån klockan 8 istället för klockan 3, men men, de va ingen ide att vända. Tänkte att det var tur för dom att jag skulle få komma iväg iaf, för som jag skrev i ett sms till morsan; "annars hade ni fått höra om en terroristattack på flygplatsen om dom inte tar mig till New York!"
Framme på flygplatsen gick allt hur bra som helst! Jag fick min biljett och jag åt lite frukost på Starbucks. Kände mig så vuxen när jag satt där med min kaffekopp och ett wienerbröd i handen på cafét, ingen visste ju att det bara var varm choklad i koppen lixom! :D Haha! När jag hade käkat klart hade jag dessutom turen att hitta en kvarglömd madrass/dyna, så den beslagtog jag och knölade in mig under ett skrivbord och sov i två timmar. Riktigt skönt efter en natt med typ 2 timmars sömn! Vaknade bara en gång av att en farbror stannade och la en filt över mig, hur gulligt var inte det lixom?? :)
New York:
Mötte upp familjen i New York. Kul att se alla igen men konstigt som fan att prata svenska i USA.. Alltså de är en sak att skriva här eller snacka på skype, men att prata med en människa live på svenska här är superkonstigt! Många gånger börjar jag meningen på engelska men kommer sen på att jag kan ju snacka svenska.. Hehe.. Jag som hatade Hollywoodfruarna å hur de bröt på engelska å nu gör jag det själv! Sjukt.. :P
Onsdagskvällen tillbringade vi på Times Sqare. Bodde på ett litet, trevligt hotell mitt på Manhattan. :) Vi käka lite först och sen knallade vi bara runt å kolla på allt. Slang in en vända på Hard Rock Café där oxå så nu har jag varit på 3 såna här i USA! Hehe :) Det är svårt att ta in allt och verkligen förstå att man verkligen är i New York. Man ser alla lysen och skyltar och kända namn överallt men man står där mitt i som ett fån och tänker; "Va? Är det här verkligen Broadway? Riktiga Broadway!?" Sen kan man ju inte låta bli att undra vem det är som sitter i limmon som glider förbi precis bredvid dig.
Torsdagen började vi med ett besök upp i Empire State Building. Även om det är lägre än Willis Tower (Sears Tower) så kändes det högre på nå vis... Skumt! Därifrån kunde man se typ hela Manhattan å New York... Grymt! Såg frihetsgudinnan bra därifrån och massa andra kända ställen också.
Efter det for vi ner till hamnen där det stora finnansdistriktet är och tog en båttur ut till frihetsgudinnan för att se den på nära håll. Det var oxå sådär overkligt... "Jaha, så här är hon alltså. Frihetsgudinnan. Coolt." Typ så var det.. Haha... Vi passerade även ön Ellis Island som var immigrationsstationen för alla svenskar som drog till Amerika när det blev dåliga tider i Sverige.
När vi kom tillbaka från båtturen gick vi till Ground Zero, platsen där World Trade Center och tvillingtornen var. Blev ganska förvånad faktiskt. Hade nog förväntat mig antingen en fin park eller en stor grushög. Istället var det världens byggnadsområde med massa maskiner överallt. Vet inte vad det ska bli men jag har hört rykten om att dom planerar att bygga en moské där, vilket är det dummaste och mest provocerande man kan göra i mina ögon! Kommer ju inte att ta länge innan nån släpper en bomb där lixom! :O
På kvällen blev det lite middag och sedan avslutade vi vår tripp till New York med ett besök i Chinatown. Är nöjd med resan och jag känner att vi hann med ganska mycket på den korta tid vi hade. Det är inget jag kan komma på nu som jag känner att vi missade, även om det finns tusen saker jag vill göra och se nästa gång jag är där. Då ska jag se till att ha mer tid oxå, men tills vidare är jag oerhört glad att jag har varit där. :)
Fredagen spenderades på flygplatsen, flyg och i bil på väg hem till Wisconsin igen.
Vi har varit ut på lite småutflykter och käkat på restaurang osv och har det allmänt bra här. Laddar om och tar nya tag inför Miami på tisdag :D Eller för mig är det att ladda om eftersom det här numera är hemma för mig, eller ja, mer än för min familj iaf. För dem är ju allting nytt och de måste fortfarande ställa om efter tidsskillanden så för dem är det väl inte så mycket vila kanske. Jag är så glad att jag har vart här ett tag och vant mig så jag kan njuta av allt istället för att va supertrött bara.
Jag hoppas jag fick med allt nu, annars får jag uppdatera sen. Här kommer några bilder. Pusshooj!
Fr.v. Jag och Jonas på Times Square. Frihetsgudinnan. Manhattan.
fyfan
Nervös!!!!!
Hoppas att de inte blir nå skit för mamma å co som flyger från Sverige inatt oxå... Vi har ju försökt fixa så vi ska komma dit samtidigt så jag hoppas att de inte blir några förseningar eller ännu värre- inställda flyg.
Tänker berätta om Chicago nu istället för jag vill inte ens tänka på att jag kanske inte kommer dit...
Vi åkte hemifrån fredag kväll. Bilresan till Mendota där vi skulle bo över natten är ca 7 timmar så jag va väl beredd på att dö men det gick faktiskt riktigt bra! Lördag morgon tog vi tåget in till Chicago och några av Garys barn anslöt på tåget dit. :)
När vi kom fram till Chicago var det världens ruskväder. Blåste som fan (inte för inte det kallas Windy City) och regnade. Vårt första mål var Willis Tower som är en av de högsta byggnaderna i världen. Högre än Eiffeltornet t.o.m. Med sina 103 våningar var det en ganska mäktig byggnad måste jag erkänna! Uppe i tornet kunde man gå ut på en ballkong av glas, och då var verkligen allt av glas, även golvet. Jag var så rädd så jag visste inte hur jag skulle bära mig åt men jag visste att jag var ju tvungen att gå ut på den där grejen ändå... På hälften av alla kort blundar jag.. Haha xD
Nästa stopp var Pizzeria Due. Fick veta att bl.a. John Travolta hade käkat där, fränt! :D Pizzorna var en klass för sig! Typ 2 cm tjocka och kanten va typ 3 cm! :D
När vi hade ätit klart gick vi till Hard Rock Café och efter det vidare till Navy Pier, hamnen i Chicago. Där hade dom ett skitstort parisehjul som vi åkte :) Annars strosa vi väl mest runt där å kika ett tag, och sen blev det dags att ta en taxi till stationen för att åka tillbaka till Mendota.
Nej usch jag har så ont i magen att jag inte kan koncentrera mig på att skriva... Tar en dusch ist....
Rädd tjej
Chicago!
För er som inte fattar kan jag ju säga att de är en jävla skillnad på att ha klackskor en dag i skolan och på att ha de en hel dag, mellan typ 9-23, när man dessutom går precis hela tiden! Vi har säkert gått ett mil idag!
Uppdaterar imorgon om vad vi gjorde i Chicago för dom andra ska sova nu så jag vill inte väcka dom. Men på tal om sova.. Igår var en riktig jävla skitnatt rent ut sagt! För det första så hade jag sovit lite i bilen så jag var inte spec trött, för det andra kan jag inte sova om jag vet att jag måste sova för att vi ska upp tidigt, och för det tredje så hade jag världens hemskaste och oskönaste säng!! Madrassen var tunn som en ostskiva och fjädrarna som håller upp den var hårda som järnspett som stod rakt upp. Va fan helt mörbultad när jag vakna! Gjorde ont bara man drog foten från ett ställe till ett annat i sängen. Å dom där jävla fjädrarna typ stack upp mellan revbenen.. Nej usch det var inge vidare kan jag säga! Fick sova på rygg som en död gammal gubbe och verkligen göra allt för att inte röra mig. Detta bidrog ju inte direkt till någon trötthet, så vid 3-tiden nån gång kom jag på mig själv med att ligga å fundera över vilka strumpor jag har i garderoben, vilken färg det var på dom och vart jag har köpt dom. Då jävlar är det illa! Snacka om att vara sömnlös!! Efter den natten bytte vi rum.... Haha :D Så nu har jag en hel dubbelsäng nästan för mig själv, ligger en liten flicka på typ 7 år här bredvid men de får jag stå ut med, även fast hon låter som en katt när hon snarkar.. ;D Haha!
