Maten :)

Mums :)


Bra helg!

Igår var det en riktigt bra dag! Först vann vi på hockeyn efter straffar mot Sandviken, och efter det åkte jag till Borlänge.

Robin hade inflyttningsfest så han bjöd på supergod mat som han och Johan hade lagat. (Jag älskar att vara kompis med kockar) det serverades soppa och brusketta (hur fan stavas de då?!) ost och kex, frukt, champagne med mera med mera! Det var jättegott och det var kul att så många var där av gamla gänget. Vi var 8 pers, Robin, Johan, Emelie, Patrick, Kerstin, Linus och Tobbe. Senare på kvällen vart det utgång på bolanche. Jag hade skrivit upp oss på listan så vi knallade glatt förbi hela kön, tack för den! Hela kvällen var grymt trevlig! Tack alla inblandade! :)


Fredagkväll i soffan

Det handlar inte om att jag så himla gärna vill gå ut på krogen. Jag vet inte alls varför jag känner som jag gör, men jag känner mig nästan lite misslyckad om jag sitter hemma, ensam, en fredag eller lördagskväll.

Tidigare ikväll har jag varit i Leksand på hockey och det var jättetrevligt. Men jag kände när jag kom hem vid 22 att det inte var dags att sova riktigt än. Att det skulle vara jättetrevligt att bara typ kolla film med någon å sitta och prata om såna där små skitsaker. Men Emelie skulle upp tidigt och Frida var också trött. Jag undrar varför jag inte kan ha det lugnet inom mig? Jag är också enormt trött efter en arbetsvecka och dessutom har jag varit sjuk i typ 1,5 vecka, men ändå vill jag hitta på något.

Jag tror att mina kompisar betyder så mycket för mig att jag inte tänker på mig själv. Det finns inte för mig att stanna hemma en kväll för att jag är trött istället för att träffa mina vänner, spela match, jobba eller dylikt. Ibland skulle jag nog behöva varva ner, men det är svårt när jag vet att jag mår bra av att umgås med folk och att jag blir ledsen och tankspridd och deprimerad när jag är ensam.

De stunder jag njuter av att vara ensam är lätträknade men väldigt värdefulla. Jag vet inte om det är något fel på mig eller om jag är översocial, omogen eller om det är något annat fel på mig. Ibland känner jag mig så ensam och malplacerad, trots att jag har massa människor runt omkring mig. Jag passar inte riktigt innanför ramarna som har byggts upp av min omgivning.

Det är jobbigt att det är så många som har börjat det perfekta familjelivet redan. Idag såg jag på facebook att en vän har gift sig. Hon är lika gammal som mig. Jättekul för hennes skull! Men för mig är allt vad familjeliv heter så långt bort att det är jättejobbigt att se alla andra så jävla lyckliga. Jag är inte missunnsam utan avundsjuk. Alla drömmer vi om det perfekta livet och att bilda familj. Det är nog därför jag inte vill vara ensam, för det är då jag börjar tänka så mycket på allt.

Jag önskar att det fanns någon som kände som mig som jag kunde prata med. Som jag sa till en man en gång det går inte att förklara för någon som inte förstår! Aldrig förr har den meningen varit så sann!

Tomten här är min önskelista

Jag önskar som bara fan att jag kunde få en tidsmaskin som snabbspolade livet 10 år framöver. Då skulle jag ha kommit på vad jag vill göra, ha pluggat klart till det, fått mitt drömjobb, träffat den där killen som jag inte kan ta ögonen ifrån för att jag älskar så mycket och han faktiskt älskar mig tillbaka, jag skulle ha kommit på vart jag vill bo och jag har köpt ett stort fint hus som jag har renoverat, mina djur ligger å sover i soffan och mitt största problem vore vad jag skulle välja för kläder till mina barn när dom ska till dagis ur min stora walk in closet och för att inte glömma, vilken bil ska jag köra dit dem i? Corvetten eller min Lamborghini? Jag är så jävla trött på tammefan allting just nu. Skönt de vore att försvinna ett tag!!!

Hur tänkte ni nu?

Hur tänkte dom när dom lämnade mig, som är totalt oerfaren av småbarn, ensam i två timmar med en ettåring? När jag fick veta att jag skulle jobba stängning idag började jag planera lite smått vad vi skulle göra, men att försöka underhålla en ettåring ingick dessvärre i planen!

Med undantag för ett nödsamtal till mamma med frågan "kan man mata ihjäl ett barn?" så gick faktiskt det hela smärtfritt ända tills EN MUS springer över golvet!!! I samma veva tappar ungen sitt strålande humör och börjar smågny. Kaos. Lägger en ostbit vid dörren å går in i köket typ 5 SEK. Vad händer? Musjäveln hinner dit och iväg innan jag hinner springa fram å skrämma ut den. Ungefär då kommer tack och lov mamman. Försöker spela oberörd, lämnar över barnet, låser dörren fort som fan och sticker... "Not my problem anymore, byeeeeee!!"

(Det fanns en musfälla men jag hade inte hjärta att lägga ut den..)


Hat

Jag HATAR när folk ignorerar eller låter bli att svara med flit!!!! (Åter igen detta med att vänta på saker) om jag gör det är det en helt annan sak. ;) men ni vet såna där småsaker man ska göra, men man måste vänta på svar så man vet om man ska göra det eller ej, huuamej vilket lidande att vänta på!!


Skrik!!!

Just nu vill jag bara skrika ut min frustration! Om någon frågade mig vad jag hatade mest i hela världen skulle jag utan tvekan svara; att vänta! Ni vet att vänta på såna saker som man inte kan göra något åt. Som tiden till exempel. Eller på människor som ska ringa upp men man vet inte riktigt när. Eller på ett mailsvar som man inte ens vet om man kommer att få. Det finns nog inget jag så innerligt hatar så mycket som det. Just nu väntar jag på 1. att Therese ska tjata på sina vänner så att dom får fingrarna ur röven å pratar med sin hyresvärd, alt. ger mig hans nummer så jag får ringa direkt! 2. Att det ska bli imorgon kväll för tjejerna ska å kolla på en skitfin lägenhet som jag verkligen vill ha!

Lördagskväll i Björbo

Hej mina vänner!

Idag har jag vart på Nellies dop. Jättefint och Nellie var superduktig :) Det är första gången jag är på dop faktiskt. Inatt drömde jag att jag fick barn också. Tänk om det var en sanndröm? Vem vet...

Hemma från dopet var det dags för nästa kalas för min kära mor fyller år idag. Två kalas på samma dag är inte bra för magen.

Kvällen har spenderats framför spegeln. Ca 2,5 timmar tog det.. Tyvärr var det inte ett vackert resultat som stirrade tillbaka på mig i spegeln. Jag har nämligen med tårar i ögonen tagit ut mitt löshår. Hatar att göra det för jag tycker mitt hår är så jävla fult utan.. Utväxten gör inte saken bättre.

För en stund sedan ringde en kompis för att tipsa om en lägenhet i Stockholm. Hoppas hoppas hoppas!!!!!!!


Ironi

Igår gick jag och Martha runt i massa souvenirbutiker i gamla stan. Bland allt krimskrams minns jag att jag såg en drömfångare.

Snacka om vilket hån det kändes som att jag har drömt typ 5 olika mardrömmar inatt att jag inte köpte den!! Usch vilken dryg natt det har varit! Var helt slut när jag vaknade!!


Morgonstund har guld i mun

Eller i mitt fall ont i halsen. Men jag klagar inte, det är ganska skönt att gå upp tidigt när man gör det frivilligt! Det är så skönt att slippa börja dagen med att stressa! Jag känner att jag inte ens har hunnit sitta ner och tagit det lugnt sen jag kom hem från Grekland, det har alltid varit något att stressa iväg till. 

För er som inte visste så har jag besök av Martha från USA just nu! Så himla kul att träffa henne igen! Dock är det grymt svårt att veta vad man ska ta med henne på för grejer. Man vill ju att hon sa få ut bästa möjliga av sitt besök i Sverige! I fredags var vi till Nusnäs för att kolla på hur de tillverkar dalahästar. Det var riktigt intressant faktiskt! Tänk att det ligger så nära och så har man aldrig varit där! Ett annat ställe som jag inte har varit på är i Falu gruva, men dit ska vi idag så hennes besök ger ju faktiskt mig en hel del nya upplevelser också! 

Imorgon bär det av till Stockholm för ett par dagars turistande där. Stockholm som jag förövrigt kom hem från igår då jag har varit där på reunion och träffat alla rhodosmänniskor. Sjukt kul att träffa alla igen men oooooj vad jag blir att längta tillbaka! 
 
 
 

Drömmar

Jag har börjat drömma igen om saker jag för länge sedan äntligen har slutat drömma om. Drömmarna gör mig lite sorgsen för gamla sår rivs upp igen och minnen som hör till det förflutna etsar sig fast på min näthinna. Att drömmarna kommer till mig nu är inte alls konstigt med tanke på omständigheterna, men jag önskar att jag i alla fall fick vara ifred när jag sover.


Dålig humor

Hahahahaha så himla typiskt mig att detta skulle hända!

http://www.youtube.com/watch?v=aOxis0dMmYs

Ödet

De är när man inte vet varken ut eller in som ödet rycker in. Frågan är bara om jag ska låta en gammal pappersservett från Sibylla bestämma vad jag ska göra med mitt liv. 


RSS 2.0