24 Mars 2010

Det är en sån sjuk känsla när saknaden sätter in..

Känslan av att all ork bara försvinner ut ur kroppen för varje andetag man tar...
Att ligga på soffan och inte ens ha ork att resa sig för att gå på toa eller hämta något...
Eller dumheten man känner om man ser på tv och de blir reklam och man då inte har en aning om vad man just har sett på...
Eller att inte minnas det där superviktiga din bästa vän berättade igår...
Eller minnas vad du själv har berättat eller lovat...

Jag hatar det.

Jag saknar dig.

Varför släcka en eld som brinner?

Jag vet ingenting längre och jag är så jävla vilsen utan dig...



I promised myself
I promised the world to you
I gave you flowers
You made my dreams come true

How many of us out there
Feel the need to run
and look for shelter?

I promised myself
That I'd say a pray for you
A brand new tomorrow
Where all you wish comes true


I promised myself
That I'd make it up to you
My sister and brother
Know I'm in love with you

How many of us out there
Feel the pain of losing
what was once there?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0