För några år sedan, om någon sa att de jobbade på Ica så skulle jag ha tänkt; Gud vilket misslyckande. Stackars människa.
Idag, när jag har suttit i 3 timmar bara idag (vet inte hur många timmar förut) och sökt jobb och bara fått nej nej och åter nej skulle jag bli så glad att jag grät om jag fick jobb på Ica.

Visst är konstigt hur man kan tvingas omvärdera precis allting i sitt liv ibland. Tvingas göra saker som man aldrig trodde att man skulle göra och glädjas över saker man aldrig trodde skulle glädja någon.