Jag undrar vad det ska bli av mig egentligen. Hur vet man att man tar rätt beslut? När kommer jag kunna slå mig till ro? Kommer jag nånsin träffa en kille? Kommer jag någon gång att "hitta hem" och trivas? Kommer jag någonsin att slippa känna denna enorma press och dessa krav? Vad ska jag jobba med "när jag blir stor? (Nu???), vart ska jag bo?  

 

Det skulle vara nice att få lite inspiration och motivation. Anyone? Jag är öppen för förslag. 

 

Har sagt det förut och jag säger det igen. Jag hatar att vara ensam. Jag får någon slags inre panik. Konstigt att det alltid blir så. Jag har ju familj och vänner runt omkring mig. Ändå kommer den där dryga känslan förr eller senare krypande. Jag har jobbat hela dagen men finner ingen som helst njutning av att åka hem och ta det lugnt. Om jag hade en polare här skulle jag gladeligen ligga i soffan hela kvällen och kolla på film, men nu kan jag inte slappna av. Jag har den här känslan att jag har glömt något viktigt som jag skulle göra men jag kan inte komma på vad det är. Jag är rastlös och orolig. 

Jag undrar om det är någon konstig sjukdom jag har eller om det bara är en del av evolutionen. En del av livet att stötas bort av samhället för att jag inte har ett fast jobb, hund, volvo, sambo eller barn när jag har fyllt 21. 

 

Samtidigt som all denna ångest väller över mig älskar jag att vara fri. Det är den bästa känslan i världen att kunna göra precis vad jag vill. Men som man brukar säga, gräset är alltid grönare på andra sidan.