Det sägs ju att alla onda ting för något gott med sig, och så skedde även denna dag. Dagens frustration över både det ena och det andra fick sitt utlopp i vad som skulle vara en powerwalk men övergick raskt i en springtur. Medans jag sprang så rann frustrationen ut och in kom känslan av ett lugn och av tanken på att det är skönt att springa. På sista tiden har jag varit fruktansvärt rastlös nämligen. Jag tror att faktorer som resfeber, arbetslöshet och uttråkning spelar stor roll, men även att jag inte har tränat på länge. Jag får nog helt enkelt myror i brallan när jag inte rör på mig. Det kliar i hela min kropp och jag far upp och ner ur soffan, springer upp på mitt rum, packar lite, springer ner igen och så vidare. 

En del av frustrationen handlade om upptäckten av en trasig resväska. Det är det sista jag ville upptäcka just nu kan jag känna. Då får jag feber på riktigt. Nästa upptäckt var att jag inte ens har packat klart och redan har övervikt. Det är ju tur att jag känner mig själv så bra så jag visste att det skulle hända och därför har packat ganska långt i förväg så jag har tid att tänka på vad jag ska plocka ur. Fast nästa gång tänker jag faktiskt köra en ny taktik, packa typ en timme innan avfärd. På så vis slipper jag ju gå och ha ångest i en vecka. Värt att tänka på.