Nu har jag tänkt
Såhär är läget nu; Jag ska på en intervju snart, och jag hoppas naturligtvis att jag får det jobbet.
Plan B; Börja plugga eller säg upp lägenheten och dra utomlands
Förklaring; Jag vill nog plugga till polis så småningom. Jag tror det yrket skulle passa mig väldigt bra. Men jag vet att antagningskraven är mycket höga. Kan dock vara värt ett försök, men man kan inte söka förrän i februari så det är långt dit.
Åka utomlands lockar mest just nu. Jag har alltid varit intresserad av gamla saker + dykning= Vrakdykare!! Japp japp! Men först måste jag ha dykarcertifikat så vad skulle vara härligare än att typ dra till Thailand eller Bali eller nå sånt å ta de nu i vinter?! Så nu sitter jag å letar utbildningar för fullt. Om jag känner lika imorgon kan jag inte svara på. För en timme sedan satt jag å letade jobb i London.. Hehe.
Jag ska hålla er uppdaterade! (Eller snarare skriva ner det jag tänker så jag själv kommer ihåg det)
Sista chansen nu!
Minns ni Hugo? "Knack knack i rutan. -Sista chansen nu!!"
Jag väntar nog inte till första december. Vem försöker jag lura? Vem/vad vill jag stanna för?
Vad vill jag själv? Ingen aning. Allt utom detta.
----
Nervooo!!
Hiss och diss
Människor som försöker vara duktiga och bättre än alla andra är nog det värsta jag vet. Den så kallade "besserwissern" kan fara och flyga enligt min mening.. Jag tål verkligen inte såna som alltid måste ha sista ordet bara för att tala om att dom kan och vet.
Något som jag däremot beundrar är när folk kan sin sak. Det spelar ingen roll om du är idrottare, mekaniker eller jobbar med datorer. Människor som kan sin sak, är målmedvetna och som trivs med sig själva-utan att skryta om det, beundrar jag grymt mycket. Jag har ingen direkt idol om ni frågar mig, men som sagt, såna som kan sin grej och är jordnära beundrar jag enormt. Spelar ingen roll om det är en kändis eller ej.
Man brukar ju säga att det är en hårfin skillnad mellan ett geni och en idiot.
Den liknelsen stämmer nog ganska bra i det här fallet. 
Outsiders
Ligger i soffan, har tänt massa ljus och har det ganska mysigt. Såg precis ett avsnitt av Outsiders som handlade om människor som flyttar ut i skogen för att få vara ensama. Det är konstigt hur olika man är. Själv hatar jag att vara ensam och har gjort ända sen jag var liten. Jag måste alltid ha någon nära, något att göra eller något som låter på, tv, radio eller dylikt, för att liksom lura mig själv att jag inte är ensam. När jag åker till Leksand har jag oftast sett till att planera hela min tid här för att slippa vara ensam. Tänk så olika man är!
Skulle inte ha något emot att vara såhär solbränd nu.
Skulle faktiskt vara jävligt nöjd om så var fallet.
Jag är en buisnesswoman!
Jag är precis hemkommen från farbror doktorn där jag har lämnat 5 rör blod. Nu är det bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa.
Igår började jag som sagt dagen med att färga mitt hår, eller utväxten för att vara exakt. Det är vardagslyx som man gör alldeles för sällan enligt min mening. Jag njuter verkligen av varje sekund jag är där och känslan av att någon passar upp på mig och anstränger sig för min skull är underbar, jag älskar det!
Jag är verkligen en tjej som inte vill sitta hemma bara! Jag vill jobba jobba jobba för det känns så jävla bra att tjäna sina egna pengar, och att sedan spendera dem på saker som du både behöver och inte är ännu bättre! Jag ska se till att jag kommer få en riktigt bra ekonomi så tidigt som möjligt i livet. Inte när jag är 65 för då är det ingen mening med det liksom. Nej jag ska se till att jag kan njuta av livet och göra precis allt jag vill, utan att behöva tänka på pengar, och det mina vänner, det svär jag på.
Seriepremiär!
Just nu känns livet ganska världelöst och genomruttet faktiskt. Om vi inte hade vunnit seriepremiären och returmötet dagen efter så skulle jag vara riktigt jävla bitter faktiskt. Men nu spelar vi i en ny serie, en Stockholm J serie. Då känns det ju alltid lite extra bra att vinna för Stockholmslag brukar ju alltid vara väldigt bra.
Förövrigt vet jag varken ut eller in med vad jag vill göra, vart jag vill bo och vad jag ska göra om ens en månad. Förut tyckte jag att det var nice, men nu börjar jag bli sjukt rastlös av att inte ha något att göra och än värre- inte ha en inkomst så jag kan göra det jag får för mig att jag vill göra.
Jag saknar att vara solbränd och känna mig fräsh. Jag saknar att ha massa vänner runt omkring mig dag som natt-som dessutom jobbar samma tider så att man kan umgås när man är lediga för alla är lediga samtidigt. Jag saknar att inte behöva tänka utan bara leva för dagen.
Det känns som att jag går och väntar på något, men jag vet bara inte vad och hur länge jag ska vänta.. Sjukt skum känsla. Jag har i alla fall tagit ett beslut (tror jag). Om jag inte har fått jobb innan den 1 december så är det dags för nästa steg. Flytta. Bort. Förmodligen Stockholm. Eller kanske Olso. Det blir dit vindarna blåser för tillfället. Det enda som håller mig kvar här just nu är hockeyn. Vänner och familj kan jag ändå hälsa på och ha kontakt med även om jag bor någon annanstans. Men hockeyn, ja den kommer jag sakna enormt. Därför är Stockholm ett relativt bra alternativ, för har jag tur kanske jag kan fortsätta spela då.
Den som lever får se. Imorgon vet jag i alla fall att jag ska färga håret. Det känns bra, fast det har blivit nå knas med mitt hår så det går av. Kommer sluta med att jag har tupé eller vad de heter.. Har jag sagt att livet är underbart?
Carpe Diem!
Den sista pusselbiten faller på plats
Förövrigt har jag spenderat en vecka i älgskogen. Skönt gubbgäng att hänga med och skönt att få vara ute i det härliga höstvädret som jag vet att jag skulle ha missat om jag inte var med för att soffan lockade mer.
Nu ska jag hämta mitt te och återgå till pusslandet med Julia! :)
Motiverad!
Som vanligt när jag bestämt mig för något så måste jag göra det direkt, så imorse när jag vaknade bestämde jag och Nancy att vi skulle åka till Borlänge. Ville kolla efter lite smågrejer till lägenheten, en present åt mamma och sen bara lite allmänt på kläder.
Kom nog dit ca halv 3-3 någon gång. Klockan 5 satt vi oss i bilen igen. Fly förbannad, irriterad och alldeles gråtfärdig kände jag mig då! Förstår ni hur frustrerande det är att inte ha en inkomst!? Jag kan inte köpa NÅGONTING för jag vet inte när jag får pengar nästa gång. Blir det om två veckor eller om 3 månader!? Alla skitsaker som man förut köpt utan vidare kollar man inte ens åt längre. Jag vill så gärna pröva massa kläder och skor men jag vet att jag blir så ledsen när jag inte kan köpa det så jag bestämmer mig redan innan jag går in i affären att allt är fult och bara springer igenom allt, utan att egentligen kolla på grejerna. Kan ni tänka er hur hårt det är när jag egentligen älskar att shoppa nya kläder och det finns få saker som gör mig gladare!?
I alla fall kom det något posetivt ur denna misär. Jag blev sjukt taggad på att söka jobb. Jag har sökt ca 6 jobb sen jag kom hem från Blge (ett i Blge oxå) och då ska ni veta att jag bara hade en timme på mig innan träningen började. Efter träningen så kom jag på mig själv att med spänstiga steg gå och fundera på vilka jobb jag ska söka när jag kommer hem. Det är bäst att passa på när man är taggad så nu ska jag söka ett par jobb till innan jag ska se på Outsiders och äta resterna av grönsakerna och dippen som väntar på mig i kylen.
So long suckers! /Arbetsjägaren
Plötsligt händer det!
Nu har jag i alla fall ÄNTLIGEN fått det tapetserat här i lägenheten! Tror nog det blev fint, svårt att säga innan man har fixat allt med tavlor, gardiner, blommor osv.
Häromveckan vann jag på en lott. 60 kr. Tog två nya lotter istället för pengarna. Jag var verkligen är helt säker på att men om jag bara skrapar en till lott, då vinner just jag den där miljonen! Och när man skrapar är det så spännande att man nästan inte vågar titta! Jag blundar alltid med ena ögat som att det skulle gå bättre då. Jag hämtade ut mina nya lotter för ca en vecka sedan men lät dem ligga och "dra sig" i flera dagar. Kändes som att jag liksom skulle vinna mer då. Jag skrapade dem ute på altanen i fredags och tänk på, jag vann 60 kr igen, på första lotten dessutom! Trots detta fortsätter jag skrapa, man kan nämligen vinna flera gånger på samma lott, och jag hade ju faktiskt en till som miljonen kunde finnas på, jag kanske bara skrapade fel först liksom. Åh ni skulle bara veta hur spännande det var! Innan jag hade skrapat halva så hade jag redan funderat på hur jag skulle göra och säga när jag vann och vad jag skulle skriva på facebook och vart jag skulle spendera alla pengar. Gissa min besvikelse när jag inte vann något på den andra utan vinsten stannade på 60 kr. Jag som var så säker! Jag köpte inte fler lotter, jag belönar mig med en blomma och en lite finare lägenhet istället. Miljonen får vänta!
Plötsligt händer det!
