FINALLY!!! Efter att ha suttit i bilen 12-13 timmar är vi äntligen framme i Michigan. Skööönt! Bränner bra nog i röven kan jag lova... puuh, så ska man hem igen oxå. Jisses. 

Fränt iaf att vi åkte över bl.a. Milwaukee och Chicago på vägen hit. Älskar när man ser skyskraporna torna upp sig i fjärran, de är så himla coolt!! Körde några timmar jag med, så nu har jag kört bil 2 gånger i USA.. ;) Man kan nog tro att de inte är nån big deal men jag är då inte van att köra när de är 4 körfält bredvid varann åt varje håll. Sjukt mkt bilar å lastbilar! Stora är dom jävlarna oxå. Nästan så man blir lite rädd...

En annan skitkul sak som hände på vägen hit var att vi körde om en limosin, så jag passade på att ta en bild, dock såg chauffören det och körde upp jämnsides med oss. Började skratta lite å tyckte de va knasigt, men de va inte slut där... Typ 4 gånger körde vi om varandra å vi kollade asmkt på varann å jag höll på att dööö av skratt och pinsamhet.. Hahaha! :D

Just nu sitter vi hemma hos Aaron men varsin dator alla tre. Nördigt som fan ;) När vi kom fram for vi till kyrkan å jävlar va fränt de var för att va en kyrka. För det första, bara ungdomar, för de andra, dom spela värsta höga rockmusiken när vi kom in, hell yeah tänkte jag då, det här kanske kan bli intressant iaf. Va nästan lite som att gå på konsert under själva gudstjänsten för det va ett band som spelade massa låtar å folk stod å digga.. Prästen va en ung kille i knallrosa t-shirt som va riktigt bra på att snacka. Jag är inte religös alls, men det blev aldrig tråkigt att lyssna på honom. Om kyrkan vore som här i Sverige skulle nog många fler gå dit. Sen finns det ju såklart de vanliga gudstjänsterna oxå men de är inte heller lika tråkiga som hemma. Dock är inte kyrkan något för mig. Föredrar att träffa mina polare på andra ställen.

Och en sak som jag behöver hjälp med, hur förklarar man för någon att man inte är religös?? Typ alla frågar det å jag säger att jag inte är det, då frågar dom: men vad tror du på då?? Hur säger man att man inte tror på nåt spec utan att dumförklara dem eller låta totalkorkad i deras öron?? Folk blir superchockade när jag säger att jag inte tror på gud. Hur förklarar man på ett bra, snällt, respektfullt sätt att jag klarar mig bra utan gud och att jag hellre ber mina vänner om råd än honom? Att jag inte funderar varje dag om vad som händer efter döden, att jag inte vill gå å tänka på hur mycket jag har "syndat" i mitt liv utan hellre glömmer, förlåter och går vidare och förhoppningsvis lär mig av mina misstag? Det är en svår och känslig sak och man vill ju inte att folk ska tycka att man är en idiot. Drygt det där.

Hur som hellst, efter kyrkan drog jag, Martha, Mary å två till till ett ställe som heter Applebee's å käka. Typiskt amerikanskt hak som man ser på tv. Fullsatt, mysigt, glad stämning, baseboll på tv, god mat, Marilyn Monroe och Elvistavlor överallt. Jag gillar de :)

Har ingen aning om vad planerna för morgondagen är. Det visar sig antar jag. Jag bara glider med. Soft! Vi funderar på att fara över till Kanada men de beror på om jag kommer in i USA igen om vi kan åka, hehe xD Vore inte så kul att bli fast där kanske... Himla regler hela tiden i USA. Suck.

Förresten, en till sak som jag har märkt när man är hemma hos folk är att asmånga har heltäckningsmattor! Ni vet såna där vita, luddiga saker.. Skönt att gå på men jag skulle få ett psykiskt utbrott om jag skulle va tvungen att städa ett sånt rum (vilket jag kommer bli tvungen att göra för de är en sån i mitt rum, blaaah)

Vilket långt inlägg, får räcka för idag. Bye Bye :)