Jag undrar varför skylten med säkerhetsbältet tänds ibland när man flyger och även vid start och landning. Jag menar, vad hjälper bältet om man störtar? Om den tänds för att man ska sitta still och inte ramla och slå sig om det är lite guppigt borde ju en skylt tändas där det står SITT STILL! Eller? Bara en liten tanke.. Jaha, nu har tanten bakom mig tagit av sig skorna och det luktar fotsvett som fan. Usch! Nu vill jag ju verkligen inte sitta still!!

Miami var bra. Inte som jag hade tänkt mig men bra ändå. Vi hade mulet och regn hältfen av tiden, men då kunde man ju passa på att göra andra saker än att sola, som t.ex. åka runt och kolla in stan, shoppa och åka ut till Key West. Vi var inte ända ut men man såg ju massa ändå. Och när vi va på en liten shoppingtur hittade jag en supersnygg klänning att ha på t.ex. nyår. Skitskönt att ha det fixat och inte behöva tänka på det när man kommer hem till Sverige mitt i all julstress. Tillbaka till Miami, det var ju inte som jag hade tänkt mig, men det var för att man är ju van att bo på hotell och ha hundratals turister omkring sig hela tiden. Nu bodde vi i en lägenhet där det var lugnt och fint och skönt att hänga, plus att de hade en pool där oxå så det var ju inget man direkt saknade, bara annorlunda mot andra gånger man har vart utomlands.

När vi va i Wisconsin och jag vaknade av att Jonas ramlade ur sin säng på natten (vi delade rum) skrattade jag naturligtvis så mycket att jag nästan inte kunde somna om, och morgonen efter sa jag: "Sjukt att det där hände dig, annars är det så himla typiskt mig att göra något sånt!" I Miami kom förklaringen till vad jag menade... Första dagen med sol (andra dagen vi var där tror jag) så traskade jag lyckligt ut ur lägenheten för att bege mig ner mot poolen, med en skål glass i ena handen och lite andra saker i den andra, lyckligt omedveten om vad som väntade. Halvvägs ner för trappen händer det. Woooop! Skålen med glass flyger all världens väg och påsen med mobil, MP3 mm flyger åt ett annat håll. Själv faller jag handlöst nerför trappen och glider på rumpan/ryggen en bra bit. Har egentligen inget minne av själva vurpan. Alltså jag vet inte om jag hann få tag i räcket med högerhanden eller inte, men troligen eftersom högersidan klarade sig ganska bra men vänstersidan är helt förstörd. Slog ner armbågen så jävla hårt att jag fortfarande har ett blå/svart/lila blåmärke på typ 10x10 cm runt hela armbågen och vänstra delen av svanskotan är oxå helt förstörd. Hade superont i början när jag gick men de är lite bättre nu även om jag inte kan gå fort eller så. Man får väl säga att det var tur i oturen. Jag kunde lika gärna ha dragit i huvudet å hamnat på sjukhus för kanterna på stentrappen var inte speciellt mjuka kan jag lova! Anledningen till att jag hade halkat fick jag veta sen... En kille hade precis spolat trappen för att göra rent... Men de fick han sitt straff för eftersom min glass låg över hela trappen.. Haha..

---

Nu över till något annat.. Hemresan känns nära nu... Man har ju börjat fundera mer seriöst på vad man ska göra när man kommer hem och jag kan ju lika gärna skriva det här så slipper alla fråga. Jag ska söka jobb, vad som helst, men helst vill jag till Norge för att tjäna ordentliget med pengar. Men om jag ska dit vill jag ha någon med mig å de vet jag inte om jag får. Folk verkar ha så svårt att bestämma sig. Hur som helst vill jag ha nåt jobb över vintern bara (allra helst ville jag ju till Sälen från början med de sket sig ju) och jag ska spara varenda korvöre jag kan och sen i vår göra något som jag har tänkt på och velat göra på ett eller annat sätt i hela mitt liv. Vad det är tänker jag inte säga nu men de som känner mig vet nog vad jag menar. Jag skulle nog inte vilja få ett "riktigt" jobb nu. Jag känner bara att det är så jävla läskigt att "sitta fast". Jag är livrädd att bli någon som säger; "Jadu, här har jag jobbat i 24 år..." Det skrämmer mig till döds och jag tycker så jävla synd om de människorna som säger så. Grejen är att de kanske trivs jättebra och vill jobba där föralltid, men själva tanken skrämmer mig oerhört.

Nu måste jag sluta skriva för vi ska snart landa i Minneapolis och det är lite luftgropar eller vad de nu heter och jag är superkissnödig bara för att jag inte får gå på toa så nu måste jag koncentrera mig på att knipa. So long suckers!

---