Ofta undrar jag vad jag gjorde för att förtjäna allt detta...

Jag tänker på vad jag gjorde för att förtjäna den totala lycka och glädje jag fick uppleva en gång. Jag har ingen aning.
Jag tänker på vad jag gjorde så fel att hela mitt liv skulle gå i kras och aldrig mer bli detsamma igen. Jag har ingen aning.
Jag tänker på att det kanske är så att alla har en viss beskärd del av lycka tillgodo, en viss del sorg och resten bara är lixom. Jag har ingen aning.
Jag tänker på om det skulle vara bättre att få svar på alla mina frågor, kanske skulle min hunger och längtan stillas då? Jag har ingen aning.
Jag tänker på att det kanske är bäst att inte veta. Jag har ingen aning.
Jag tänker på att det kanske är bäst att fortsätta låtsas, drömma, förneka och ljuga för både mig själv och andra. Jag har ingen aning.
Jag tänker på att det kanske är bäst att fortsätta med min lilla miniteater, jag börjar bli riktigt skicklig nu. Det vet jag.

Jag tänker på att det kändes ju så bra den där dagen när hon sa att det var en märkbar skillnad på hur jag var nu mot då, då kände jag mig så stark och glad. Sen sa en annan person något som gjorde mig så himla ledsen att höra. Att bara mena väl kan ibland betyda att det blir så fel. Nu känner jag mig inte så stark längre.