24 Juli 2009
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga... På kvällarna när jag ligger och ska sova är det en miljard tankar som snurrar i mitt huvud som jag skulle behöva få skriva av mig, men nu är allt bara tomt...
Jag kan väl säga att jag har jobbat på Sommarland en dag, vilket va helt okej, få se om det blir nå mer jobb någon dag.
Målningen hos Mikael är nästan klar, om jag målar idag blir det färdigt och det känns skönt.
Synd att våran planerade resa inte verkar bli av, men jag ska ju till Venedig nästa helg iaf... Ska jag vara ärlig så längtar jag inte alls... Eller asså, jag har alltid velat åka dit men nu är jag bara helt likgiltig och bryr mig inte, och jag känner mig hemsk som tänker så... :(
Imorgon ska jag, Frida, Sandra å en till åka till Vargheden och rida på islandshästar, något som jag älskar med som jag nu även det är helt likgiltig för och inte längtar ett dugg :S
Ibland undrar jag om jag är dum i huvet. På kvällarna när jag ska sova, när saknaden är som värst och när alla tankar kommerså brukar jag intala mig själv att Mattias är hos någon kompis bara och sover över där... Och så tror jag på mig själv och kan somna...
Sen när det blir morgon och platsen bredvid mig i sängen är tom, då säger jag till mig själv, Mattias är och jobbar, han kommer snart hem, och så kan jag stiga upp ur sängen den dagen med.
I en månad nu har jag levt i en lögn. Enda anledningen att jag klarar av att fortsätta leva är tanken och hoppet på att du ska komma tillbaka. Om jag bara ligger i sängen så kommer du ju aldrig tillbaka tänker jag. Och jag började äta igen för jag tänkte att du vill väl inte ta i ett skelett...
Som det ser ut nu så kommer jag troligen att ha lägenheten kvar. Det finns ingen annanstans att bo och sen när du kommer tillbaka så är det ju bara att flytta in :) hihi <3
Är jag självisk för att jag vill ha dig tillbaka? Jag vet inte? Men jag tänker faktiskt inte bara på min egen lycka, jag tänker på dig med och jag tror att vi kan få det lika bra, om inte bättre som vi hade det förut- vilket var helt perfekt. (Och jag tror faktiskt helt ärligt att du oxå tyckte det)
Jag ska vara ärlig, jag tror att du kanske behövde vara själv nu i sommar, tänka som du sa. Sen när vintern kommer så kanske du börjar sakna mig, oss. Jag tror och hoppas det, för min framtid vill jag dela med dig. Jag älskar dig Mattias!
Jag kan väl säga att jag har jobbat på Sommarland en dag, vilket va helt okej, få se om det blir nå mer jobb någon dag.
Målningen hos Mikael är nästan klar, om jag målar idag blir det färdigt och det känns skönt.
Synd att våran planerade resa inte verkar bli av, men jag ska ju till Venedig nästa helg iaf... Ska jag vara ärlig så längtar jag inte alls... Eller asså, jag har alltid velat åka dit men nu är jag bara helt likgiltig och bryr mig inte, och jag känner mig hemsk som tänker så... :(
Imorgon ska jag, Frida, Sandra å en till åka till Vargheden och rida på islandshästar, något som jag älskar med som jag nu även det är helt likgiltig för och inte längtar ett dugg :S
Ibland undrar jag om jag är dum i huvet. På kvällarna när jag ska sova, när saknaden är som värst och när alla tankar kommerså brukar jag intala mig själv att Mattias är hos någon kompis bara och sover över där... Och så tror jag på mig själv och kan somna...
Sen när det blir morgon och platsen bredvid mig i sängen är tom, då säger jag till mig själv, Mattias är och jobbar, han kommer snart hem, och så kan jag stiga upp ur sängen den dagen med.
I en månad nu har jag levt i en lögn. Enda anledningen att jag klarar av att fortsätta leva är tanken och hoppet på att du ska komma tillbaka. Om jag bara ligger i sängen så kommer du ju aldrig tillbaka tänker jag. Och jag började äta igen för jag tänkte att du vill väl inte ta i ett skelett...
Som det ser ut nu så kommer jag troligen att ha lägenheten kvar. Det finns ingen annanstans att bo och sen när du kommer tillbaka så är det ju bara att flytta in :) hihi <3
Är jag självisk för att jag vill ha dig tillbaka? Jag vet inte? Men jag tänker faktiskt inte bara på min egen lycka, jag tänker på dig med och jag tror att vi kan få det lika bra, om inte bättre som vi hade det förut- vilket var helt perfekt. (Och jag tror faktiskt helt ärligt att du oxå tyckte det)
Jag ska vara ärlig, jag tror att du kanske behövde vara själv nu i sommar, tänka som du sa. Sen när vintern kommer så kanske du börjar sakna mig, oss. Jag tror och hoppas det, för min framtid vill jag dela med dig. Jag älskar dig Mattias!
Kommentarer
Postat av: Cissi
Hoppet är det sista som lämnar människan vet du väll ;)
Postat av: Sara
Jo jag har verkligen märkt de nu =)
Trackback