Sitter på tåget till Stockholm. Är rastlös. Fryser. Vill vara framme. Konduktörskan är så jävla tjock, ett under att hon kan ta sig genom gången. Stackarn! Men jag tänker att det är bra att hon har ett jobb där hon går omkring hela tiden i alla fall.

Är grymt rastlös på tåget. Undra vad mannen mitt emot skulle säga om han vaknade å upptäckte att jag har lånat hans bok lite. Haha.

Undra vad som händer ikväll? Vet inte alls vart vi ska! Spännande!

Jaha mina vänner, nu här jag här igen. Vid samma vägskäl som jag många gånger tidigare varit i. Där ena visaren pekar mot vad jag borde och den andra mot vad jag vill. Jag antar att jag ska vara glad åt att jag har valmöjligheter. Jag har ju faktiskt makten att själv bestämma vad jag helst vill göra. Men det ska gudarna veta att det är fasiken inte så jävla lätt beslut att ta.

Just nu ligger jag på en solstol vid poolen i Dubai och har det himla bra! Att jag och Mikael ville göra olika saker kom inte som en jätteöverraskning direkt men jag är glad att det går att dela på sig så alla blir nöjda och glada.

När jag ligger här å solar har jag lyssnat ganska mycket på en låt som heter om vingarna bär. Tycker den sätter ord på hur det känns i mitt huvud just nu :)

"Vi kunde aldrig riktigt va som dom
Så vi blev samlade till slut
Vi som vek av vägen för längesen
Vi som tog steget ut

För det fanns någonting annat
Och vissa hade varit där
Alla följde vi nåns fotspår
Och sen möttes vi här

Så ångrar du dig
Aldrig att ångrar mig
Det finns inga skäl att blicka tillbaks
Ångrar du dig
Jag skulle aldrig ångra mig
Om vi vände dom nu får vi aldrig se

Om vingarna bär "